Categories
För nybörjare

Satellitbanor

Det är mycket dyrt att lägga satelliter i höga banor. De flesta satelliter ligger därför runt 600 km höjd vilket ger ca 15 till 20 min passage.

Banorna brukar namnges följande:

  • Low Earth orbit (LEO) 160 – 2000 km
  • Medium Earth orbit (MEO) 2000 km -> GEO
  • Geostationary orbit (GEO) 35 786 km

Alla som befinner sig i satellitens ”footprint” kan höra/köra varandra:

QO-100 som är geostationär har därför en suverän footprint:

Categories
För nybörjare

Lyssna på ballonger HAB

Uppdaterad i juli 2023 med nya webblänkar

HAB (High Altitude Balloon) är väderballonger som skickas upp av privatpersoner, ofta med anknytning till amatörradio. De har GPS-mottagare och telemetrisändare ombord vilket gör att de går att lyssna på och följa. De flyger omkring med vindens riktning i långsam hastighet och kan vara uppe i veckor.

För att börja lyssna krävs bara en enkel mottagare och en lika enkel antenn, tex. en GP. De sänder ofta på 2 meter eller 70 cm bandet. Sändningssättet kan tex. vara APRS FM eller USB med RTTY eller annan bärare för telemetri. Själv använder jag FUNCube Dongle Pro + som mottagare.

För att spåra ballongen är följande sida en bra s.k. tracker:
https://amateur.sondehub.org

På bilden nedan ser vi en ballong som flyger över Sverige. Just denna hette SP3OSJ och sände på 144.700 MHz USB med RTTY. Stationen ni ser (min signal SM0TGU) tar emot telemetrin och skickar ut till Trackern vilket ger data för att kunna plotta ballongen på kartan.

HAB_SP3OSJ_map

Då kommer vi in på nästa steg – om du inte bara vill lyssna på ballongen utan avkoda telemetri så ska ett program användas som heter DL-FLDIGI. Det finns en mycket bra guide för att komma igång med programmet på denna sida: http://ukhas.org.uk/

Jag kommer inte beskriva programmet mer, men så här ser det ut när telemetri avkodas:

HAB_SP3OSJ_fldigi_receive

Programmet har koppling till trackern på habhub och laddar automatiskt upp telemetridata. Då ser det ut så här:

HAB_SP3OSJ_tracker

Här syns att jag finns med under “Receivers” dvs. jag har tagit emot telemetri för ballongen SP3OSJ och skickat dessa till trackern.

AMSAT-SM hade ett eget ballongprojekt på gång under 2014. Ni kan läsa alla våra artiklar om HAB här.

Lycka till med lyssnandet!

Categories
Antennas För nybörjare

Antenner för satellitbruk

När man ska ta emot och sända signaler från och till satelliter krävs det för allra bästa resultat specialantenner. För att börja lyssna och köra de enklaste satelliterna krävs dock inget märkvärdigt men om dina krav ökar och du vill köra och höra även svaga signaler måste dina antenner hålla en högre klass.

Vi listar här på ett enkelt sätt de vanligaste antennerna för satellitbruk. Det finns några länkar under varje typ av antenn men ett tips är som vanligt att söka på internet så finns massor av information.

Några rader om polarisation

Vi får ofta frågan om vilken polarisation som man ska använda när man använder X-yagis. Det bästa är såklart om du kan switcha mellan vertikalt, horisontellt och cirulärt (läs mer här). Men det kräver många relän och måste göras korrekt. Och det kan bli dyrt.

Baserat på mina egna erfarenheter vill jag därför rekommendera följande:

VHF X-yagi: Fast högercirkulär polarisation fungerar bra för alla nuvarande satelliter.

UHF X-yagi: Möjlighet att växla mellan horisontellt och vertikalt. Endast ett coaxrelä behövs. Fungerar bra för alla nuvarande satelliter.

Vidare så har vi ett stort antal artiklar om antenner som du hittar här.

GP-antenn Dual Band VHF/UHF

Dual Band GP
Dual Band GP

Många radioamatörer har redan en basantenn för 145/435 MHz och det räcker för att komma igång. En vanlig enkel GP ska inte underskattas. Här finns ett exempel på hur man kan bygga en egen billig GP.

V-dipole

V-dipole är en dipol med 120 graders vinkel mellan elementen. Den har visat sig fungera bra på 137 MHz NOAA-satelliterna. Jag har byggt en för UHF och du kan läsa en artikel om det här.

J-pole eller Slim-Jim

Med en antenn av type J-Pole eller Slim-Jim får man en lägre strålningsvinkel vilket är bra för satellitbruk eftersom LEO-satelliter befinner sig i låg elevation den mesta av tiden. Här är ett exempel på Slim-Jim som jag själv använt tidigare.

N9TAX_Slim-Jim

Crossed Dipole

Crossed Dipole för VHF

Crossed Dipole i olika varianter är en typ av dipolantenn med cirkulär polarisation. Den har en högre strålningsvinkel än tex. Slim-Jim-antennen. Jag använder en Crossed Dipole idag för VHF med mycket bra resultat. Läs mer här.

Turnstile Moxon

Ännu en intressant variant av fasad fast antenn, denna gång med Moxon-element som ger bra gain. Finns inga kommersiella antenner av denna vad jag sett. Två bra artiklar:

Lindenblad

Lindenblad-antenn
Lindenblad-antenn

Lindenblad-antennen är en omnipolär antenn bestående av fyra st folded dipoler. Med ett koaxrelä kan man byta mellan RHCP (Right Hand Circular Polarized) eller LHCP (Left Hand Circular Polarized). Här är en bra artikel från AMSAT-NA.

Eggbeater

Eggbeater
Eggbeater

Eggbeater-antennen består av två fulllvåglängsloopar och med dess konfiguration blir den rundstrålande och cirkulärt polariserad.
Här är en bra startsida för denna antenntyp.

QFH (Quadrifilar Helicoidal Antenna)

QFH-antenn
QFH-antenn

QFH (Quadrifilar Helicoidal Antenna)-antennen är en mycket intressant konstruktion som är vanlig bland de som tar emot väderbilder på 137 MHz. Det finns mycket byggtips på internet och trots att den ser krånglig ut att bygga är det många som lyckas med enkla konstruktioner och rapporterar om mycket bra resultat. Den har en något högre strålningsloob än övriga antenner vilket gör att den fungerar bra även för högre elevationer. Här finns en bra sida med en beräkningskalkylator för QFH.

Arrow – portabel satellit-yagi

Arrow-riktantenn
Bärbar Arrow-riktantenn

Vill man ha det allra bästa är det riktantenner som gäller och helst med datorstyrd elevationrotor. Med riktantenn får man maximal energi från/till satelliten. Riktantenner finns i alla prisklasser upp till tusentals kronor. Bilden visar en bärbar populär modell från Arrow.
Det behöver dock inte vara dyrt – se här på denna enkla konstruktion för 40 kr.

Elk – portabel satellit-yagi

En annan populär portabel yagi för satellitbruk är Elk. Denna modell har gemensam matning för VHF och UHF.

VHF/UHF med gemensam matning

Yagi med gemensam matning för VHF och UHF, liknande Moxon nedan, säljs av tex. AMSAT-SA i Sydafrika. Läs mer här om den antennen.

Eantenna LFA Duosat portabel yagi

Detta är en relativt ny modell från tillverkaren EAntenna. En variant av Arrow men med LFA-element. Lite billigare då den tillverkas i Tyskland.

Moxon Dual Band portabel satellitantenn

Ett alternativ till att köpa en Arrow, Elk eller LFA DuoSat är att bygga en egen portabel Moxon-yagi. Här finns en artikel hur du gör och vilket resultat du kan förvänta dig.

Cube-style Dual Band

En ny antenn lanserad 2025 av https://fwcubelabs.radiogalena.es/

Består av loopar för både VHF och UHF-delen med separat matning. Låg vikt då delarna består av 3D-printad plast och wire till elementen.

X-yagi

De flesta stora tillverkare av Yagi-antenner har idag några modeller av X-variant dvs. både horisontell och vertikal antenn på samma bom. Oftast finns även kabelpaket att köpa till för att få vänstercirkulär (LHCP) eller högercirkulär (RHCP) polarisation.

Linjära yagis i 45 graders montage

Svenska Vårgårda Radio är en av de få tillverkare idag som erbjuder paket med två linjära yagis monterade i 45 grader på bommen. Med fasningskablar fås en cirkulär polarisation på samma sätt som en X-yagi. Bilden visar SM0IFP Vårgårda-antenner.

Categories
För nybörjare

Börja lyssna på satelliter

Artikeln senast uppdaterad 2026-03-05
Inledning

Den första satelliten med amatörradiosändare ombord skickades upp den 12 december 1961 och hette Oscar 1. Idag finns över 100 satelliter uppe som har möjlighet att sända på amatörradiobanden. En del av dessa fungerar även som flygande relästationer som vi använda för att ha kontakt med varandra.

AMSAT-SM försöker i denna artikel beskriva vad du behöver känna till för att som ett första steg börja lyssna på satelliter. Det är inte svårt, dock kräver det en del tålamod och vilja att läsa på lite om hur det fungerar.

När man lyssnar på satelliter får man tänka på att det inte handlar om starka signaler under långa lyssningspass. Tjusningen ligger i att hitta de svaga signalerna och lyssna koncentrerat under satellitens passage – att lyssna på en passage tar runt 20 minuter.

PS! Om du vill veta mer om vad amatörradio är för något hänvisar vi till Sveriges Sändareamatörer.

Vilka satelliter kan jag lyssna på?

Den vanligaste frågan vi får är just – vilka satelliter kan jag börja lyssna på? Vilka satelliter som är aktiva för tillfället varierar och det gäller att hålla koll – via vår Satellitstatus ser du vilka som är aktiva för tillfället. Här kan du även göra enklare satellitspårning direkt.

Nedanstående tre räknas som de mest stabila och enklaste att börja lyssna på. Då har vi inte nämnt QO-100, den geostationära satelliten, som kräver betydligt mer utrustning.

  • ISS (Internationella rymdstationen)

    Har amatörradio ombord och är aktiva på flera olika frekvenser. Den sänder med hög uteffekt vilken gör den relativt enkel att ta emot. Dock har den en låg bana och kan vara svår att ta emot längre norrut i Sverige.
    Nedlänk repeater: 437.800 MHz FM
    Nedlänk AX.25: 145.800 MHz FM
    Vissa speciella tillfällen sänder man SSTV på 145.825 MHz FM
  • SO-50

    Satellit med FM-repeater som rekommenderas att lyssna på. Kan ibland vara lite svår att höra i vissa lägen men ge inte upp – fortsätt lyssna.
    Nedlänk: 436.795 MHz FM
  • RS-44

    Linjär transponder och hörs bäst med riktantenner. När den ligger nära ekvatorn räcker oftast en vertikalantenn för att lyssna. Du kommer höra CW och SSB-stationer.
    Nedlänk passband: 435.610 till 435.670 MHz USB/CW
    Beacon på 435.605 MHz CW
FM-repeater eller linjär transponder

Det finns två huvudtyper av amatörradiosatelliter:

FM-repeater

Fungerar som en vanlig repeater:

  • Du sänder på en frekvens (upplänk / uplink)
  • Satelliten sänder ner på en annan (nedlänk / downlink)
  • Endast en station åt gången

Enklare att förstå och perfekt för nybörjare.

Linjär transponder

Här finns ett helt frekvensband (t.ex. 20–50 kHz brett) där många stationer kan ligga samtidigt med SSB eller CW.
Du hör flera signaler samtidigt, ungefär som på ett litet HF-band i miniatyr.

Mer tekniskt – men också mer flexibelt.

Spåra satelliter för att veta när du kan höra dom

Satelliter är bara hörbara när de passerar över din horisont – oftast 5–15 minuter per pass. För att veta när det händer använder du spårningsprogram eller appar.

Via vår Satellitstatus kan du direkt välja “Track” för en satellit och får då en enkel satellitspårning baserat på din IP-adress position. Här kan du även välja att direkt öppna satelliten i N2YO (se nedan).

Vill du något fler möjligheter är det enklaste sättet att spåra satelliter via internet, då behöver du inte installera ett eget program. N2YO – Google Earth Satellite Tracking Website är en av de populäraste verktygen. Så här kommer du igång:

Ange satellit att spåra:

(OBS! Om du väljer direktlänken från vår Satellitstatus behöver du inte välja satellit här)

Du behöver inte ange din position, sidan hittar den med hjälp av din IP-adress. Vi väljer RS-44 och du kommer sedan till sidan för satelliten:

Här ser du nästa tidpunkt som satelliten är hörbar – Start Azimuth. Vidare vilken max elevation den kommer ha och sluttid för passagen – End Azimuth.

Om du vill ha en lista på kommande passager – klicka på 10-days predictions.

Här ser du kommande passager vilket är bra när man vill planera tex. för en hel dag framåt.

Om du vill veta mer om satellitspårning kan du läsa vår separata artikel Hur spårar man satelliter?

Lyssna med en radio

Om du redan har en radio – tex. en scannermottagare eller amatörradio-transceiver – kan du självklart använda denna. Har den både FM och SSB är det positivt och du kan lyssna på fler satelliter. Men – även en enkel billig handapparat med bara FM räcker bra för att lyssna på de satelliter som sänder med FM.

Lyssna med SDR-mottagare

Att lyssna med en mjukvarubaserad mottagare – SDR – är den billigaste vägen att börja med. En RTL-SDR är ursprungligen en USB-sticka för att ta emot TV-sändningar. Den kan tillsammans med speciell programvara fungera som en bredbandig mottagare. En bra RTL-SDR kostar från 400 kr.
Läs mer i vår guide till RTL-SDR där det står var du kan göra inköp och vilka program du kan använda.

Det SDR-program AMSAT-SM rekommenderar och är enkelt att komma igång med heter SDR Console v3 – mycket beroende på att den har inbyggda funktioner för satellitspårning. Vi har skrivit en separat startguide för programmet som du hittar här.

Antenn att använda

Antennen är som alltid viktigare än radion. För att börja lyssna kan du använda:

  • Om du lyssnar med en handapparat – den enkla antenn som följer med fungerar med ISS eller SO-50 om satelliten har en hög bana.
  • En vertikal VHF/UHF-antenn – glasfibervariant eller GP (Ground Plane).
  • En riktantenn (Yagi) för bättre resultat.

En liten handhållen Yagi-antenn för 2 m och/eller 70 cm gör enorm skillnad. Eftersom satelliter rör sig över himlen behöver du rikta antennen manuellt under passet.

Polarisationen förändras under passet, så ibland behöver du vrida antennen 90 grader för bästa signal.

Lyssna på en satellit med FM

Så här går det till i praktiken:

  1. Ställ in downlink-frekvensen.
  2. Försök att följa satelliten över himlen om du har en antenn som du kan rikta mot satelliten.
  3. Justera frekvensen stegvis för dopplerskift (oftast mest märkbart på 70 cm). Dopplerskift är skillnaden mellan den sända och den mottagna frekvensen som uppstår när en vågkälla (satelliten) och en mottagare rör sig i förhållande till varandra.
  4. Lyssna efter anropssignaler och korta QSO:n.

FM-satelliter är ofta intensiva – många försöker komma in samtidigt. Det är helt normalt att det låter rörigt. När satelliten närmar sig horisonten försvinner signalen snabbt.

Lyssna på en satellit med SSB-transponder

Här ger en SDR bättre möjligheter att se hela transponderns nedlänk samtidigt men självklart kan du även använda din vanliga SSB-radio:

  1. Ställ in rätt nedlänksband.
  2. Börja i ena änden av transpondern.
  3. Justera för dopplerskift kontinuerligt.
  4. Leta efter svaga CW eller SSB-signaler.

SSB-satelliter är ofta lugnare och mer tekniskt intressanta. Du kan höra flera stationer från olika länder samtidigt. Dopplerskiftet märks tydligare med CS/SSB än med FM.

Förbättra din station

När du fastnat (och det gör man lätt) kan du ta nästa steg:

  • Skaffa enkla riktantenner för både VHF och UHF. Den finns flera bärbara varianter om du vill lyssna portabelt eller välj en fast monterad antenn. Här har vi samlat en sida med flera varianter.
  • Uppgradera till ännu bättre antenner:
    Vad gäller VHF-yagis klarar du dig bra med en X-yagi på runt 5 element. Här är inte polarisationen lika viktigt som på UHF. Fast cirkulär polarisation brukar fungera mycket bra.
    På UHF är det egentligen bara att skaffa bästa möjliga antenn som du får plats med eller har råd med. AMSAT-SMs erfarenhet är att det kan göra en stor skillnad mellan polarisation så möjlighet att byta mellan vertikalt, horisontellt och kanske även cirkulärt är önskvärt.
  • Skaffa en antennrotor som kan följa satelliten i höjd (elevation), gärna med datorstyrning kopplat till ett spårningsprogram.
  • Installera förförstärkare (LNA) nära antennen.
  • Optimera dina kablar och kontakter. Köp lågförlustkabel och kvalitetskontakter med korrekt impedans.
  • Automatisera dopplerkorrigering via dator om du har en radio som klarar av datorstyrning.

Men viktigast av allt: börja enkelt. En handapparat, en enkel antenn och nyfikenhet räcker långt.

Guider på Youtube

Här följer två guider på YouTube hur man kommer igång men det finns väldigt många bra andra om du söker på ”Getting started with amateur radio satellites”.

Lycka till med lyssnandet!

Att lyssna på amatörradiosatelliter ger en unik känsla av direktkontakt med rymden – och det är svårt att inte bli biten när man hör sin första satellitpassage.

AMSAT-SM hjälper dig att komma igång. På vår hemsida finns många artiklar att läsa.

Vill du ta steget vidare att även köra ditt första QSO via satellit? Läs då denna artikel för tips och råd!

Categories
För nybörjare SDR and software

Lyssna på satellit med RTL-SDR mottagare

Uppdaterat 2026-01-02

Idag är mottagning med billiga DVB-T USB-enheter mycket populärt. För oss som vill lyssna på amatörradiosatelliter erbjuder det ett mycket billigt alternativ till traditionella radiostationer.

Denna guide ger en snabb överblick hur man kommer igång med SDR-mottagning.

DVB-T mottagare:

Den mest populära DVB-T mottagaren är med chipset RTL2832U / R820T2.  De finns att få under 100 kr på eBay och ska ha något bättre prestanda än föregångaren RTL2832U / E4000, frekvensomfång ca 24 MHz till 1850 MHz. Se till att få en enhet med ESD-diod på antenningången för att skydda den mot statisk elektricitet. Det finns ingen anledning att köpa de billigaste modellerna utan kvalitétsenheter finns tex. från NooElec för ca 350 kr.

RTL-SDR från NooElec
RTL-SDR från NooElec

DVB-T mottagare från sdr-rtl.com

Bloggen www.rtl-sdr.com gör en egen DVB-T mottagare med bättre prestanda än de billigaste enheterna från eBay. Den är dock fortfarande mycket prisvärd, ca. 500 kr (2026). Jag använder en själv och anser att det inte finns någon anledning att köpa någon enklare mottagare idag. Läs mer om den här.

rtl-sdr sdr_v3
rtl-sdr sdr_v3

FunCube Dongle:

Och självklart går det även att använda den populära FunCube Dongle: Dyrare än en RTL-SDR men har bättre hårdvara, bandpassfilter på 145 och 435 MHz och presterar bättre när man lyssnar på svaga signaler. Jag har själv använt denna och var då mycket nöjd. Den finns fortfarande till salu (november 2025).

Airspy och övrig SDR hårdvara:

Övrig hårdvara finns det mycket att välja bland, men då till ett betydligt högre pris än RTL-SDR. Du får dock en mycket bättre mottagare. Två populära modeller är SDRPlay och Airspy.

Airspy
Airspy
SDRPlay
SDRPlay

Börja lyssna med programmet SDR-Radio V3:

Programmet SDR-Radio innehåller satellitspårning vilket gör det intressant för oss i AMSAT. Detta är det program jag själv använder.

Börja lyssna med programmet SDR# (SDR Sharp):

HO-68 CW-beacon mottagen med Funcube Dongle
HO-68 CW-beacon mottagen med Funcube Dongle och SDR#

SDR# (samma hemsida som Airspy) är en av de populäraste programmen och används ofta i olika artiklar om SDR. Det är enkelt och snabbt och har en del intressanta plugins, tex. mot spårningsprogrammet WxTrack för dopplerkorrigering.

Börja lyssna med programmet HDSRD:

Ett annat program är HDSDR. Här är en bild från mitt test med HDSDR. Mitt första försök var att lyssna på SR P3 (FM) vilken syns på bilden här:

Guide för att använda RTL-SDR med programmen

För att använda en RTL-SDR med ovanstående program finns en mycket bra guide på denna sida. Jag översätter den inte till svenska då den är mycket bra beskriven och bör vara lätt att följa.

Övrigt att tänka på, tips, länkar etc:

  • En av de bästa sidorna med tips och guider runt mottagning med RTL-stickan är http://www.rtl-sdr.com/
  • Att tänka på är att det är varierande kvalité på RTL-stickorna. Det kan vara värt att öppna den med en liten skruvmejsel och kontrollera anslutningen till antennkontakten.
  • Det kan vara värt att montera en LNA (antennförstärkare) av god kvalité nära antennen för att inte behöva öka den interna förstärkningen så mycket. En billig och bra LNA är LNA4ALL.
  • Vissa billiga stickor har ingen ESD-diod på antenningången vilket jag själv fick erfara då en av mina RTL-stickor gick sönder när jag kopplade in den till en extern antenn.
  • Det finns mycket information om RTL-SDR på nätet. Googla och läs!

73, Lars SM0TGU

Categories
För nybörjare

Vad menas med satellit-Mode?

När man skall ange vilken frekvenskombination en viss satellit arbetar med talar man om i vilket Mode den arbetar (inte att förväxla med modulation). Förut användes endast en bokstav för att ange en frekvenskombination. Vi kallar det ”gamla sättet”. Numera används en kombination av två bokstäver, ”nya sättet”, där första bokstaven står för upplänken och den andra för nerlänken enligt nedanstående tabell. Längst ned visar vi frekvenskombinationerna med båda gamla och nya sättet.

Mode-betydelser enligt nya sättet:

BokstavFrekvens

T

21 MHz

H

24 MHz

V

145 MHz

U

435 MHz

L

1.2 GHz

S

2.4 GHz

C

5.6 GHz

X

10 GHz

K

24 GHz

De vanligaste frekvenskombinationerna (Mode):

Mode (nya)Mode (gamla )Upplänk MHzNerlänk MHz

 

A

14529

UV

B

435145

VU

J

145435

VU

JA

145435 (analogt)

VU

JD

145435 (digitalt)

 

K

2129

 

KA

21 + 14529

 

KT

2129 + 145

LU

L

1200435

US

S

4352400

TV

T

21145