Category: Members news

Nu finns protokollet frn rsmtet 2003 p rsmtessidan.

Klla: –

Ingemar skriver fljande p mailinglistan:

I morgon kommer tidningen frn tryckeriet

och ett par raska ynglingar efterlyses som kan hjlpa till med att klistra etiketter och kuvertera s att tidningen i bsta fall kan vara hos lsarna redan p fredag. Detta arbete sker p rhusgatan 98 i Kista.

Ur innehllet:

Ib Christoffersen, OZ1MY rapporterar frn Colloquium i Surrey i ett 11 sidor lngt block med reportage och fredrag.

James Miller, G3RUH presenterar ett FEC-system som gr att du kan ta emot felfri telemetri frn AO-40 nda upp till squintvinklar p ver 100 grader. Vid lgre squint behvs inte ens en parabol

Olle Enstam, SM0DY har som vanligt varit flitig och skriver om DX, hur man fr minsta brus p AO-40 och presenterar en sommartidtabell fr satelliten

Hkan Harrysson, SM7WSJ bjuder p analoga nyheter frn Smland och rymden

vriga medarbetare:

Charlie Suckling G3WDG, Robin Haighton VE3FRH, Lars Thunberg SM0TGU, Paul Willmott VP9MU och redaktren sjlv som skriver om galaxer och nebulosor

Du som inte r medlem eller glmt avgiften, kan fortfarande f INFO om du snder ett mejl till sm0aig@amsat.org Med tidningen fljer d ett inbetlningskort p 130 kronor fr ett rs medlemsskap i AMSAT-SM

Best 73 de Ingemar / SM0AIG / Redaktr fr INFO och tillika DL0

http://go.to/sm0aig = SM0-sida

Klla:

Hr kommer sammanfattning av styrelsemte 11 juni:

* Materialet fr nsta INFO gicks igenom och har presenterats av Ingemar via mail p mailinglistan.
* Representation vid Surrey-kollokviet togs upp.
* 24. Olle E. meddelade att han anskaffat en frfrstrkare till SK0TM:s AO-40 station. Kostnaden godkndes.
* Medlemsantalet: 251 har betalt fr 2003.
* Henry B. fick i uppdrag att uppdatera satellitavsnittet i SSA:s trafikhandbok.
* t Henry B. uppdrogs att flja utvecklingen av EchoLink och mjligheterna att anvnda sig av denna teknik i samband med sndagsntet.

Vid protokollet: Henry. Sammanfattat fr hemsidan av Lars.

Klla: AMSAT-SM

Mitt intresse fr rymd brjade med astronomi, men vergick snart till raketer och rymdfrder. Redan innan Sputnik I hade jag blivit mycket intresserad av rymdfrder till planeter. Mrkligt nog inte bemannade ditos, utan mera typen sonder och robotar. Innan von Braun blev att fr bermd fick jag ocks brevkontakt med honom. Han svarade utfrligt p alla frgor, det fanns ju inte s mycket litteratur om raketer och satelliter i mitten av 50 talet. Jag hade ocks startat Norrkpings Raketsllskap, som hade ett 30-tal medlemmar.

Nr jag flyttade till Stockholm hamnade jag i samma skola (Norra Latin) som Sven Grahn. I brjan av 60-talet arbetade vi p somrarna med nattlysande moln och raketuppskjutningar. P ledig skoltid var vi guider p Tekniska Museets raket/rymduppskjutningar, tillverkade polymerer fr raketbrnsle hos Shell p Liding, etc.

Efter 15 mn militrtjnstgring valde jag att lsa fysik/matte/astronomi. Fysiken blev mitt stora intresse och jag gav rymdiderna p bten.

Under forskarutbildningen var huvudintresset inriktat mot spektroskopiska studier av icke-sfriska (deformerade) krnor. Experimenten utfrdes vid 225 cm cyklotronen i Stockholm och vid ISN i Grenoble. De frsta gamma-gamma koincidensexperimenten utfrdes med hjlp av snabb elektronik och moderna Ge(Li) detektorsystem. Efter disputationen byggdes ett flertal instrument fr on-line experiment. Speciellt kan nmnas en elektronspektrometer med kraftig undertryckning av gamma, anti-Compton system, system fr att mta totala energin hos exciterade krnor och multikoincidenssystem. Alla dessa projekt resulterade i ett stort antal tekniska som vetenskapliga publikationer. Under ett antal r fortsatte utvecklingen av detektions-system, bde detektorer och system fr signalbehandling, datalagring och analys. Speciellt kan nmnas nya detektormaterial som BaF2 och flytande Xe. Samarbete med Columbia University i NYC och med Waseda University i Tokyo gav olika perspektiv och tillmpningar fr dessa system. En studie (demonstrator projekt) finansierades av DRDC vid CERN fr att underska mjligheten att anvnda detektorsystem med flytande Xe vid LHC-experiment.

Samtidigt med ovanstende detektorutveckling arbetade vi med andra mttekniska system och metoder fr datalagring/analys. Jag eftertrdde prof. Slve Hultberg som avdelningsfrestndare fr Fysikalisk Mtteknik och Informationsbehandling vid MSL, en avdelning som kort efter det att prof. Per Carlson blev chef fr MSI slogs samman med partikelfysiken. Tillsammans med prof. Mike Letheren vid CERN deltog vi i ett annat demonstrator projekt vid CERN. Tanken var att anvnda framtida bredbandsteknik frn teleindustrin fr att f snabba, tillfrlitliga och
billiga datainsamlingssystem. Under tre r arbetade vi med sk ATM system och fick en frsta prototyp frn Alcatel att fungera. Alcatel och andra industrier var naturligtvis mycket intresserade. Vi fick i detta sammanhang kontakt med Bellcore i Morristown och fick tillflle att prova de neurala ntverk som dom utvecklat i hrdvara. Den signaltekniska verksamheten kom tidigt ocks att inriktas mot analoga system, speciellt integrerade frfrstrkare med extremt lgt brus. Nr Intel skte universitet fr att beta-testa sin Electrically Trainable Neural Network (ETANN i80170)chip tog dom kontakt med oss. Vi var ett av f universitet som testade denna chip vilket resulterade i dito tester fr IBM och deras (Zero Instruction Set Computer, ZISC036). Vi utvecklade system fr att srskilja mellan pioner och protoner hos RICH-detektorer, secondary-vertex system , etc.

Rymdforskning blev aktuell ibland: Tillsammans med NASA i Houston utvecklade vi ett system fr att monitorera 3-fas strmfrbrukningen p rymdfrjan. Detta var ett analogt/digitalt system baserat p den industriella VME-bussen.

Ett flertal andra tillmpningar studerades och utvecklades under kontrakt frn TFR och NuTek. Speciellt kan nmnas identifiering av flygplan, rstidentifiering, mammografi, analys av SONAR bilder t svenska flottan och Sjfartsverket samt data mining . Ett samarbete med Italien resulterade i ett system fr automatisk klassning av jordmnen med hjlp av spektralbilder (olika klasser) frn LandSat satelliten. Lite rymdforskning igen!!

De senaste ren har verksamheten varit inriktad mot sk biologiskt inspirerade neurala ntverk, speciellt pulskopplade d:o (PCNN). Vi har utvecklat ett system fr en UV kamera t SKI/IAEA fr monitorering av utbrnt krnbrnsle.

Kontakter med amerikanska armns robotkommando i Huntsville resulterade i ett stort antal forskningsprojekt, men framfr allt hur signal/bildbehandling kan och br genomfras fr att klara av stora datamngder. Intelligenta detektorer med tidig feature extraction och feed-back har blivit mjliga genom tekniken med PCNN. Aktuella projekt nu r analys av signaler frn personer med smn apnea. Detta fr att generera en signal till en inopererad elektrod fr stimulering av tungmuskeln och frhindrandet av andningsuppehll.

Tillsammans med Jason Kinser vid George Mason University skrev jag en bok (Springer Verlag, London) om PCNN fr bildbehandling. Detta faktum har resulterat i ett antal mindre projekt, tex ASTRA i Sdertlje (som kpt boken!!). En examensarbetare startade med ett 3-D PCNN kod och studerar nu hur information om strukturer och laddningar i stora molekyler kan identifieras.

Den strre delen av verksamheten under de senast ren rr rymdfysik. De aktuella projekten sker eller skedde i samarbete med IRF i Kiruna, LANL i Los Alamos, NM och DERA (nu Qinetcs) och berr sk nano-satelliter och analys av bilder frn dessa. LANL har ocks studerat PCNN och implementerat ett system fr attitydkontroll i hrdvara. Detta system planeras fr HUGIN satelliten. Denna satellit r tnkt att demonstrera hur olika neurala ntverkssystem kan orientera en satellit att alltid peka mot solen.

Vi utvecklar emellertid ocks en svartvit kamera och en magnetometer fr denna satellit, som bara vger 5 kg. Systersatelliten MUNIN har en liknande kamera och en partikeldetektor och r planerad uppskjutas i April 2000 frn VAFB.

En satellit i 5 kg klassen med system fr undervisning och amatrer har ocks pbrjats. Det r nanosatelliten Viktoria i samarbete med AmSat-SM. Nyttolasten skulle best av en SSTV, en voice-box tillsammans med ett antal sensorer (magnetometer, GM-rr, etc), vilka skulle vara tillgngliga fr undervisning vid universitet och skolor och fr AmSat.

En liten UAV studeras ocks inom ramen fr examensarbeten p Fysikinstutitionen vid KTH. Ett 7 kg flygplan flyger autonomt med hjlp av GPS och tar bilder, letar med en triaxiell magnetometer eller mter radioaktiviteten med en detektor.

Thomas Lindblads hemsida

Klla: Thomas Lindblad

rsmtet 2003 p Telemuseet i Stockholm lockade 11 deltagare. Sjlva mtet gick fort och en avvikelse frn valberedningens frslag r att Ingemar, SM0AIG, inte stller upp p omval. Ingemar kommer dock att fortstta vara redaktr fr AMSAT-SM INFO, vilket vi tackar fr. Som valberedning valdes Ingemar SM0AIG och Stefan SM0PHK.

Medlemsavgiften beslutades till 150 kr fr 2004. Under vriga frgor freslog Ingemar att AMSAT-SM skulle ordna en fieldday eller liknande.

Efter mtet berttade Olle, SM0DY, om Oscar 40 – allt frn uppskjutningen, olyckan och banan.

Till sist en personlig kommentar: 11 personer kom till mtet varav mer n hlften p ngot stt redan r inblandade i styrelsearbetet. Helt klart r rsmtet inget som lockar den vanlige medlemmen. AMSAT-SM behller sin medlemsniv p ca. 300 personer s visst verkar det finnas ett intresse fr freningen. r ett stt kanske att hlla nsta rsmte virtuellt p Internet, om det gr att lsa tekniskt. Kanske ngot att fundera p?

73
Lars SM0TGU

Klla: Lars SM0TGU

Jag har ftt ett frslag frn en medlem om att ha en delsida p AMSAT-SMs webb dr medlemmar kan ha ngra bilder p sin rig, antenn mm. tillsammans med lite fakta om stationen.

Det r en bra id som jag kan ordna, innan jag gr det vill jag dock hra mig fr om det finns ngot intresse fr detta. Det gller allts att ni medlemmar r villiga att lmna bilder fr att denna sida ska bli av.

Skicka ett svar till denna lista eller till amsat-sm@amsat.org Vi kan ven ta upp detta under rsmtet.

73
Lars SM0TGU

Klla: Lars SM0TGU