Mitt intresse fr rymd brjade med astronomi, men vergick snart till raketer och rymdfrder. Redan innan Sputnik I hade jag blivit mycket intresserad av rymdfrder till planeter. Mrkligt nog inte bemannade ditos, utan mera typen sonder och robotar. Innan von Braun blev att fr bermd fick jag ocks brevkontakt med honom. Han svarade utfrligt p alla frgor, det fanns ju inte s mycket litteratur om raketer och satelliter i mitten av 50 talet. Jag hade ocks startat Norrkpings Raketsllskap, som hade ett 30-tal medlemmar.
Nr jag flyttade till Stockholm hamnade jag i samma skola (Norra Latin) som Sven Grahn. I brjan av 60-talet arbetade vi p somrarna med nattlysande moln och raketuppskjutningar. P ledig skoltid var vi guider p Tekniska Museets raket/rymduppskjutningar, tillverkade polymerer fr raketbrnsle hos Shell p Liding, etc.
Efter 15 mn militrtjnstgring valde jag att lsa fysik/matte/astronomi. Fysiken blev mitt stora intresse och jag gav rymdiderna p bten.
Under forskarutbildningen var huvudintresset inriktat mot spektroskopiska studier av icke-sfriska (deformerade) krnor. Experimenten utfrdes vid 225 cm cyklotronen i Stockholm och vid ISN i Grenoble. De frsta gamma-gamma koincidensexperimenten utfrdes med hjlp av snabb elektronik och moderna Ge(Li) detektorsystem. Efter disputationen byggdes ett flertal instrument fr on-line experiment. Speciellt kan nmnas en elektronspektrometer med kraftig undertryckning av gamma, anti-Compton system, system fr att mta totala energin hos exciterade krnor och multikoincidenssystem. Alla dessa projekt resulterade i ett stort antal tekniska som vetenskapliga publikationer. Under ett antal r fortsatte utvecklingen av detektions-system, bde detektorer och system fr signalbehandling, datalagring och analys. Speciellt kan nmnas nya detektormaterial som BaF2 och flytande Xe. Samarbete med Columbia University i NYC och med Waseda University i Tokyo gav olika perspektiv och tillmpningar fr dessa system. En studie (demonstrator projekt) finansierades av DRDC vid CERN fr att underska mjligheten att anvnda detektorsystem med flytande Xe vid LHC-experiment.
Samtidigt med ovanstende detektorutveckling arbetade vi med andra mttekniska system och metoder fr datalagring/analys. Jag eftertrdde prof. Slve Hultberg som avdelningsfrestndare fr Fysikalisk Mtteknik och Informationsbehandling vid MSL, en avdelning som kort efter det att prof. Per Carlson blev chef fr MSI slogs samman med partikelfysiken. Tillsammans med prof. Mike Letheren vid CERN deltog vi i ett annat demonstrator projekt vid CERN. Tanken var att anvnda framtida bredbandsteknik frn teleindustrin fr att f snabba, tillfrlitliga och
billiga datainsamlingssystem. Under tre r arbetade vi med sk ATM system och fick en frsta prototyp frn Alcatel att fungera. Alcatel och andra industrier var naturligtvis mycket intresserade. Vi fick i detta sammanhang kontakt med Bellcore i Morristown och fick tillflle att prova de neurala ntverk som dom utvecklat i hrdvara. Den signaltekniska verksamheten kom tidigt ocks att inriktas mot analoga system, speciellt integrerade frfrstrkare med extremt lgt brus. Nr Intel skte universitet fr att beta-testa sin Electrically Trainable Neural Network (ETANN i80170)chip tog dom kontakt med oss. Vi var ett av f universitet som testade denna chip vilket resulterade i dito tester fr IBM och deras (Zero Instruction Set Computer, ZISC036). Vi utvecklade system fr att srskilja mellan pioner och protoner hos RICH-detektorer, secondary-vertex system , etc.
Rymdforskning blev aktuell ibland: Tillsammans med NASA i Houston utvecklade vi ett system fr att monitorera 3-fas strmfrbrukningen p rymdfrjan. Detta var ett analogt/digitalt system baserat p den industriella VME-bussen.
Ett flertal andra tillmpningar studerades och utvecklades under kontrakt frn TFR och NuTek. Speciellt kan nmnas identifiering av flygplan, rstidentifiering, mammografi, analys av SONAR bilder t svenska flottan och Sjfartsverket samt data mining . Ett samarbete med Italien resulterade i ett system fr automatisk klassning av jordmnen med hjlp av spektralbilder (olika klasser) frn LandSat satelliten. Lite rymdforskning igen!!
De senaste ren har verksamheten varit inriktad mot sk biologiskt inspirerade neurala ntverk, speciellt pulskopplade d:o (PCNN). Vi har utvecklat ett system fr en UV kamera t SKI/IAEA fr monitorering av utbrnt krnbrnsle.
Kontakter med amerikanska armns robotkommando i Huntsville resulterade i ett stort antal forskningsprojekt, men framfr allt hur signal/bildbehandling kan och br genomfras fr att klara av stora datamngder. Intelligenta detektorer med tidig feature extraction och feed-back har blivit mjliga genom tekniken med PCNN. Aktuella projekt nu r analys av signaler frn personer med smn apnea. Detta fr att generera en signal till en inopererad elektrod fr stimulering av tungmuskeln och frhindrandet av andningsuppehll.
Tillsammans med Jason Kinser vid George Mason University skrev jag en bok (Springer Verlag, London) om PCNN fr bildbehandling. Detta faktum har resulterat i ett antal mindre projekt, tex ASTRA i Sdertlje (som kpt boken!!). En examensarbetare startade med ett 3-D PCNN kod och studerar nu hur information om strukturer och laddningar i stora molekyler kan identifieras.
Den strre delen av verksamheten under de senast ren rr rymdfysik. De aktuella projekten sker eller skedde i samarbete med IRF i Kiruna, LANL i Los Alamos, NM och DERA (nu Qinetcs) och berr sk nano-satelliter och analys av bilder frn dessa. LANL har ocks studerat PCNN och implementerat ett system fr attitydkontroll i hrdvara. Detta system planeras fr HUGIN satelliten. Denna satellit r tnkt att demonstrera hur olika neurala ntverkssystem kan orientera en satellit att alltid peka mot solen.
Vi utvecklar emellertid ocks en svartvit kamera och en magnetometer fr denna satellit, som bara vger 5 kg. Systersatelliten MUNIN har en liknande kamera och en partikeldetektor och r planerad uppskjutas i April 2000 frn VAFB.
En satellit i 5 kg klassen med system fr undervisning och amatrer har ocks pbrjats. Det r nanosatelliten Viktoria i samarbete med AmSat-SM. Nyttolasten skulle best av en SSTV, en voice-box tillsammans med ett antal sensorer (magnetometer, GM-rr, etc), vilka skulle vara tillgngliga fr undervisning vid universitet och skolor och fr AmSat.
En liten UAV studeras ocks inom ramen fr examensarbeten p Fysikinstutitionen vid KTH. Ett 7 kg flygplan flyger autonomt med hjlp av GPS och tar bilder, letar med en triaxiell magnetometer eller mter radioaktiviteten med en detektor.
Thomas Lindblads hemsida
Klla: Thomas Lindblad
