Guide: Antenner för satellitbruk

När man ska ta emot och sända signaler från och till satelliter krävs det för allra bästa resultat specialantenner. För att börja lyssna och köra de enklaste satelliterna krävs dock inget märkvärdigt men om dina krav ökar och du vill köra och höra även svaga signaler måste dina antenner hålla en högre klass.

Vi listar här på ett enkelt sätt de vanligaste antennerna för satellitbruk. Det finns några länkar under varje typ av antenn men ett tips är som vanligt att söka på internet så finns massor av information.

GP-antenn, olika typer av basantenner

Dual Band GP
Dual Band GP

Många radioamatörer har redan en basantenn för 145/435 MHz och det räcker för att komma igång. En vanlig enkel GP ska inte underskattas. Här finns ett exempel på hur man kan bygga en egen billig GP.

J-pole eller Slim-Jim

Med en antenn av type J-Pole eller Slim-Jim får man en lägre strålningsvinkel vilket är bra för satellitbruk eftersom LEO-satelliter befinner sig i låg elevation den mesta av tiden. Här är ett exempel på Slim-Jim som jag själv använt tidigare.

N9TAX_Slim-Jim

Crossed Dipole

Crossed Dipole för VHF

Crossed Dipole i olika varianter är en typ av dipolantenn med cirkulär polarisation. Den har en högre strålningsvinkel än tex. Slim-Jim-antennen. Jag använder en Crossed Dipole idag för VHF med mycket bra resultat. Läs mer här.

Lindenblad

Lindenblad-antenn
Lindenblad-antenn

Lindenblad-antennen är en omnipolär antenn bestående av fyra st folded dipoler. Med ett koaxrelä kan man byta mellan RHCP (Right Hand Circular Polarized) eller LHCP (Left Hand Circular Polarized). Här är en bra artikel från AMSAT-NA.

Eggbeater

Eggbeater
Eggbeater

Eggbeater-antennen består av två fulllvåglängsloopar och med dess konfiguration blir den rundstrålande och cirkulärt polariserad.
Här är en bra startsida för denna antenntyp.

QFH (Quadrifilar Helicoidal Antenna)

QFH-antenn
QFH-antenn

QFH (Quadrifilar Helicoidal Antenna)-antennen är en mycket intressant konstruktion som är vanlig bland de som tar emot väderbilder på 137 MHz. Det finns mycket byggtips på internet och trots att den ser krånglig ut att bygga är det många som lyckas med enkla konstruktioner och rapporterar om mycket bra resultat. Den har en något högre strålningsloob än övriga antenner vilket gör att den fungerar bra även för högre elevationer. Här finns en bra sida med en beräkningskalkylator för QFH.

Yagi – enklare modeller

Arrow-riktantenn
Bärbar Arrow-riktantenn

Vill man ha det allra bästa är det riktantenner som gäller och helst med datorstyrd elevationrotor. Med riktantenn får man maximal energi från/till satelliten. Riktantenner finns i alla prisklasser upp till tusentals kronor. Bilden visar en bärbar populär modell från Arrow.
Det behöver dock inte vara dyrt – se här på denna enkla konstruktion för 40 kr.

X-yagi

De flesta stora tillverkare av Yagi-antenner har idag några modeller av X-variant dvs. både horisontell och vertikal antenn på samma bom. Oftast finns även kabelpaket att köpa till för att få vänstercirkulär (LHCP) eller högercirkulär (RHCP) polarisation.

Linjära yagis i 45 graders montage

Svenska Vårgårda Radio är en av de få tillverkare idag som erbjuder paket med två linjära yagis monterade i 45 grader på bommen. Med fasningskablar fås en cirkulär polarisation på samma sätt som en X-yagi. Bilden visar SM0IFP Vårgårda-antenner.